Ta över vår replokal i Göteborg!

Från att ha haft ambitionen att blogga varje dag så tappade jag plötsligt disciplinen ordentligt. Skuggan befinner sig i omformulering och omformering åtminstone vad gäller själva arbetssättet. Vi har varit ett kontinuerligt repande band under några år och det kanske är dags att prova nya arbetsformer.

Alltså har vi bestämt oss för att säga upp vår replokal.  Sveriges mest gravida band kommer ha begränsad möjlighet att utnyttja faciliteterna under kommande vår (år) så någon form av projektform blir förmodligen bättre för oss.

ANNONS: Söker du replokal i Göteborg? Ta över vår! (####OBS GÄLLER INTE LÄNGRE – LÄMNAD SEDAN LÄNGE – DET HÄR ÄR ETT GAMMALT BLOGGINLÄGG####)
Lokalen som  vi delar med bandet Western är på 25 kvadrat och ligger vid spårvagnshållplatsen Lana (ca fyra hållplatser från Korsvägen) nära gränsen till Mölndal. Ganska centralt alltså. Det är en grym lokal på många sätt: Tillgänglig 24 timmar om dygnet, larmad och säker bakom rejäl ståldörr, i marknivå utan trappor – skönt när man ska köra grejer till spelning, väl ljudisolerad från andra band om man vill spela in. Gratis parkeringsplatser utanför. Det finns sju replokaler i samma hus. Samtliga är lite vuxnare band, inga unga punkare – utan ordning och reda.  Pentryavdelning med automater för kaffe och läsk/vatten. Samtliga Skuggan-låtar är inspelade i replokalen. Där finns skärmar mm och en stor garderob som fungerar som sångbås.

Med andra ord, om man vill repa mycket och är ambitiösa är det svårt att hitta en bättre lokal. Hyran är inte låg, men med studiecirkelbidrag går det att landa på ca 200-300 kronor per bandmedlem och månad. Betalning sker kvartalsvis i förskott. Frågor: Mejla janglesoul@yahoo.se

Västergatan – färdigmixad!

Vi fick en hel del trevlig respons på vår replokalsversion av den här låten. Här kommer den nu i lite lyxigare utgåva. Som vanligt är kommentarer väldigt välkomna!

VÄSTERGATAN ANNEDAL – nymixad version (oktober 2008)

För de som inte är från Göteborg är Annedal, där Västergatan ligger, en av de stadsdelar som mer eller mindre raderades när grävskoporna gick fram

Ring Valdemarsudde – Prins Eugenes moln har rymt!

Ja, ni ser ju själva. Prins Eugenes berömda moln har rymt och hängde för fem minuter sen över Sahlgrenska och Medicinarberget mitt i centrala (nåja) Göteborg. Ganska fint tycker jag! Det får gärna hänga kvar där.

Ska man skriva sin egen biografi på Wikipedia?

Att ha ett band handlar ju om att vilja nå ut. Att höras och synas och numera även att vara sökbar. På något vis måste man bevisa och poängtera ens existens och om man inte finns med i Wikipedia finns man inte då?

Jag har nämligen upptäckt att det finns en särskild Wikipedialista över band från Göteborg, eller i alla fall musikgrupper och artister från Göteborg.

Intressanta konserter i höst

Det är inte utan att jag blev lite biten av att gå på Way out west. Mer konserter måste det bli framöver! Så, jag gjorde en liten lista. Den är kanske inte komplett, och nej, jag kommer inte gå på alla. Men det finns förutsättningar för en trevlig höst, tycker jag./C – fyll gärna på med fler förslag!

19 september Stevie Wonder (Globen) – vad tror man?
24 september Bon Iver (Pustervik) – har jag inte hört, men lovande?
30 september Tony Joe White  - ska man ge honom en chans?
12 oktober Built to spill – Martin ska väl dit?
12 oktober M83
15 oktober Last Shadow Puppets (Sthlm)
25 oktober Lloyd Cole – lite småtrevligt kunde det va.
29 oktober Okkervil River - absolut!
7 november Aimee Mann
8 november Al Green (Stockholm) – får vi bara barnvakt så!

Bä bä vita land – ny sång idag!

Bä bä vita land (skriven och inspelad som skiss idag – texten finns längre ned)

Det kanske inte är nån fantastisk melodi. Kanske dissar bandet den. Eva halvdissade den när hon kom hem. Men jag är stolt över den i alla fall, tror jag – i alla fall var jag det tills Eva kom hem och hörde den för tio minuter sedan.

Mavis Staples är fantastisk!

Notera valet av presens i rubriken. Igår var vi och såg henne spela och sjunga på Trädgårn. Hur det var längre bak i lokalen vet jag ju inte. Jag stod en meter från scenen, klappade takten under alla låtar och sjöng med som en bättre babptistförsamling, eller i alla fall så gott jag förmådde.

Steve Cropper svarade på annonsen

Nyss hemkommen från, ja sedan några timmar, en fika med Petter på Vasagatan. Klara sov i vagnen och av nån dum anledning styrde vi stegen mot en stor kedja med Starbucksambitioner. Dyrt och ganska dåligt. Petter och jag är gamla bandkompisar. Ja, det är rent av så att det var Petter, Jessica och jag som drog igång Shade Tree (föregångaren till Skuggan) redan hösten 2002. Annonsen som efterlyste Göteborgs Steve Cropper kunde förstås inte en telecasterkille som Petter motstå.

Saharasand, hetta och visitkort?

Det är på Plikta vi håller till. I alla fall sprang vi idag på Martin och Emmylou. Det var hett, det var torrt och det var sandigt. Slagsmål om spadar och det gamla vanliga. I alla fall, visitkort har Martin pratat om. Det låter lite business, men säger man flyer så är det ju ändå samma sak. När man springer på gamla kompisar på stan som undrar hur det går med bandet så vore det perfekt med flyers/visitkort med bloggadressen tyckte Martin. Jag tycker också om det. Vi får se om vi kan ordna nåt redan ikväll. Nu ska jag iväg till jobbet där jag just nu fungerar som sex- och pubertetsrådgivare för ungdomar. En verklig utmaning kan jag lova. Mina kunskaper om menstruation är högst måttliga. Dvs, jag har aldrig haft något större intresse för det. Men när nu frågorna ska besvaras, ja då gäller det att slå i böcker. /C

Trist amerikansk indie

Min dotter Klara gillar Billyhyllan med cd-skivor, och bäst är förstås att riva ned dem på golvet. Längst ned (dit hon når) förvarar jag trist amerikansk indie (allt sånt jag gillade tidigt 90tal), Evas skivor (som inte är lika bra som mina), diverse klassiskt, allt svenskt – ja, det mesta är ändå Evas och jazzvokalister.